Klubbhistoria

Gärdebyn - från vision till mötesplats.


En septemberdag 2001 samlades ett "gäng" entreprenörer" för att tillsammans diskutera förutsättningarna för att skapa en ny mötesplats i Alunda. En plats där den huvudsakliga verksamheten var golf. Huvudmålet med projektet var att bidra till att öka ortens attraktionskraft och därmed skapa en ökad inflyttning.Vi hade under 90-talet upplevt en stagnation i byggandet och utvecklingen i samhället.


Vår drivkraft för att ta projektet framåt, var i första hand en framtidstro på Oland och Alundaområdet som boendeort. I den ideella arbetsgruppen och dess organisation fanns en bred kunskap och ett stort nätverk, vilket var avgörande för att genomföra projektet. Under ett par månader arbetade gruppen på 9 man, fram förutsättningar och presentationsunderlag för att övertyga beslutsfattare om betydelsen av denna anläggning. När vi hade utrett tre olika etableringsplatser fann vi området runt Gärdebyn som det absolut bästa alternativet. Vi ville köpa gården och vi behövde arrendera mark. En avgörande faktor för framgång var den positiva inställningen som visades från mark- och fastighetsägare.


Tack till familjen Örnberg som gav oss möjlighet att förärva Gärdebyn och en del av marken. Tack till familjen Östman och till Bernt-Erik Eriksson som gav oss arrenderätten på den mark som behövdes för banan. Utan deras goda vilja hade projektet stannat vid en dröm. Den 20:e november 2001 var vi mogna att presentera vår idé för Kommunstyrelsen i Östhammar. En väl genomarbetad information där vi berättade om visionen och även var tydliga i att det är "Nu eller aldrig" som gäller. Vi fick ett mycket bra bemötande och kunde gå hem med en entusiasm att fortsätta arbeta. Nu föjde intensiva månader där "allt hände".


Vi höll informationsträffar, budget- och finansieringsfrågor, marknadsföring mm. Den 29:e januari 2002 presenterade vi för Kommunstyrelsen förutsättningarna för att fortsätta projektet. Vårt krav innebar att vi inom ramen för "framtidsbild 2010" fick ett bidrag på 2,5 miljoner.


En avgörande dag för projektet var den 26:e februari 2002, då ett enigt fullmäktige tillstyrkte våra krav och vi kunde ta nästa stora steg. Från och med nu gick den mesta av gruppens lediga tid till för planering, kalkyler, finansieringsfrågor, detaljplanarbete och inte minst marknadsföring. Vi skulle ju sälja spelrätter också...


Den 16:e februari 2002 bildades Olandsbygdens Golfklubb. Ett namn som vi noga diskuterade innan vi slutligen var eniga. Till klubbens ordförande valdes Owe Löfqvist och till styrelseledamöter valdes övriga i projektgruppen. Vi började i och med det att bygga upp en fungerande klubbverksamhet med olika sektioner och kommittéer.


Antalet engagerade växte snabbt och de "nio" blev många fler. Förutom klubbverksamheten bildades såväl ett drift- som fastighetsbolag för att på ekonomiskt bästa sätt genomföra projektet. För att skapa en golfbana behövs en banarkitekt. Valet föll på Rune Löfgren, WSP. Rune var även landskapsarkitekt, vilket för oss var betydelsefullt då vi ville behålla den speciella natur och prägel som befintliga marker hade. Vi kan idag konstatera att det blev ett mycket lyckat resultat. Vi omformade vacker jordbruksmark till vacker parkmark.


Under 2002 byggde vi upp övningsområdet, driving range, övningsgreener, bunkerområdet m.m. Vi skapade också en provisorisk korthålsbana. För att locka nya golfspelare anordnade vi "öppet hus" -dagar med instruktion.

 

Självklart skapade vi också en hemsida. Vi deltog i olika mässor och evenemang där vi presenterade det som än så länge var en vision, att bygga 9 golfhål (idag kan erkännas att vi först i mars 2003 tog det slutliga beslutet att bygga dessa hål...).


Vi hade även glädje av massmedia som bevakade det vi gjorde.

2002 övergick till 2003, och en sista pusselbit fattades. Ett krav vi själva ställt var... OM vi inte lyckades sälja 150 spelrätter så skulle vi inte gå vidare till nästa etapp. Vi hade alltså byggt upp en klubb, hittat en fastighet, hade mark att disponera, löfte om lån från Nordea och bidraget från kommunen var redan klubbat. Läget var en tid något pressat, men väl framme vid avgärande styrelsemöte den 3:e mars 2003, fattades det enhetliga beslutet att gå vidare. Därmed steg vi in i etapp 2, starta byggnationen av hål 1-9. Nu började själva banbyggandet struktureras upp.


En mycket kompetent ledningsgrupp bildades med Ingemar Adén, Roger Johansson, Bengt Stoor och Hans Mattsson m.fl som huvudansvariga. Banarkitekten hade gjort sitt förslag, nu skulle förverkligandet av hans och våra tankar genomföras.


En detaljplan hade upprättats på rekordtid. Bygglovet blev klart den 15:e april. Samma dag kom den första grävmaskinen till Gärdebyn... det närmade sig ett första spadtag.

Under den sista aprilveckan påbörjades arbetet med skogsavverkningen. Ett symboliskt "första spadtag" togs den 28:e april av gruppen som startat projektet (vilka även utgjorde styrelse tillsammans med Lennart Johansson och Margareta Widén Berggren, tillsatta av kommunen). Allt hade så här långt "gått på räls", vi frågade oss ibland... när kommer problemen???


Tidsplanen för att bygga de 9 hålen var tufft satt. Vi hade totalt 5 månaders produktionstid för att också hinna så gräs på alla ytor innan hösten gått för långt. Under dessa månader såg vi vilken betydelse organisation, kunskap och inte minst drivkraft har. Fantastiska, i huvudsak lokala entreprenörer utförde ett tufft arbete denna sommar. Semesterdagarna var begränsade och det brummade i skogen mest hela tiden.


Under professionell byggledning och med ett arbetslag som sällan såg svårigheter utan endast möjligheter, klarades bygget av under planerad tid. Fler gynnsamma faktorer samverkade. Vädret denna sommar var perfekt och vi hade även turen att på våra egna marker hitta alla de jordmassor som behövdes. Vi hade också kontaktnätet för att snabbt lösa eventuella problem. Men framförallt hade vi som sagt, det lag och arbetsledning som verkligen hade kunskap för detta projekt. Utöver alla de tjänster vi köpte, producerades också otaliga frivilliga arbetstimmar, inte minst med stenplockning. Ett måttligt roligt arbete, men som med god vilja, lite uppoffring och med många "glad tillrop" ändå utfördes.


Vi hade många stenplockarkvällar som samlade 40 - 50 personer. Jag tänkte själv många gånger... hur är det möjligt att få så många att komma till Gärdebyn för att plocka sten??? När det går, ja då fixar vi detta...


Noterbart är också att det var först i slutet av juli 2003, alltså några månader efter byggstart, som köpet av gården slutfördes, arrendeavtalen tecknades och lånet från Nordea skrevs under... förtroendet för oss att lyckas var onekligen stort.

Vi byggde inte bara en bana.

Från det vi startade projektet har alla kunnat följa "förädlingen" av Gärdebyn. När det gäller just fastigheterna, känns det självklart att här lyfta fram Sture Åhlén, vars insats varit oerhört betydelsefull för byggnation och all verksamhet runt detta.


Den 9:e oktober samlades vi till det sista byggmötet på Gärdebyn. Vi sade tack och hej till vår banbyggare Bengt Stoor för ett strålande arbete. Vi konstaterade också att vi inte bara byggt en riktigt, riktigt fin golfbana.


Vi hade gjort det till en totalkostnad som låg väsentligt under det som normalt beräknas och under det vi själva budgeterat. Det härliga gamla köket på Gärdebyn, som under hela planerings- och byggtiden varit centrum för all beslut, återfick sin gamla prägel ännu en tid. Allt var inte arbete...


Dessa fantastiska sommarmånader 2003 inträffade givitvis en mängd andra roliga händelser. Jag väljer ut en...Vi hade i smyg undersökt våra kräftvatten redan 2002. Detta år skulle vi utforska det närmare. Det som började med "meta mört" ur ån, slutade med en för oss alla minnesvärd kräftskiva i Ånö, hos Mats Hansson, en av projektets "startmotorer". Hur många kräftor vi fick per person... ja, det vet bara vi som var där... om nu ingen tjuvkikade in i källaren på Gärdebyn...


Sommaren 2003 började också de första golfkurserna. Vi hade ett övningsområde som gjorde detta möjligt, och vi hittade på hemmaplan en utbildare, Maria Grundström. Under denna första säsong klarade 50 nya golfspelare det vi kallar "Grönt Kort".

Tack vare att förutsättningarna skapades här i Alunda, upptäckte också allt fler glädjen med golfen, inte bara för att spelet utan även för den sociala biten. Fram tills idag har vi med olika instruktörers hjälp utbildat 100-tals golfspelare. Alla har inte forsatt, men för många är golfen idag en värdefull motionsform som givit många goda vänner och glada stunder.


2004, ett efterlängtat år... Med spänning väntade vi in våren för att se om allt hade övervintrat på bästa sätt.


Vi konstaterade att vi kunde "smyginviga" redan på midsommaraftonen. För mig personligen är detta ett starkt minne från hela denna "resa". Att få promenera iväg en underbar midsommarmorgon till Gärdebyn och där möta alla de övriga 40 spelare som hade förmånen att få vara med denna dag, en månad innan vi öppnade för gäster. Med en, dagen till ära, specialdesignad geenlagare i fickan vandrade jag upp i skogen till "mitt" hål, för att där på klockslaget 08.00 slå det första riktiga slaget. Jag tror att "vi nio", när vi slog ut på varsitt golfhål, kände en stor tillfredsställelse i att detta projekt nådde ända fram.

Invigningen den 14:e augusti.

Det skulle bli ännu en fantastisk dag i strålande solsken och 700 besökare. "Alla var där", dvs. reprensentanter från kommunen, banken, banbyggare, arkitekter, golfklubbar m.fl.


Vårt dragplåster var Lasse Åberg, som höll ett uppskattat kåseri och avslutade med att klippa slipsen av Owe. Den mer formella delen med tal och bandklippning gjorde sedan Maggan Wideén-Berggren, kommunalråd och tidigare uppskattad medlem i vår styrelse.


Fyra, lätt nervösa, ungdomar fick sedan slå ut de första bollarna på Olandsbygdens Gofbana, innan Lasse Åberg m.fl sedan spelade en 9-håls invigningstävling. En perfekt arrangerad dag avslutades med ett jättekalas i ladugården, med en grillbuffé för 200 personer.


När alla som jobbat med detta arrangemang gick hem vid 03.00, konstaterade vi att bättre än så här kan det nog inte bli...

Mat och dryck på Gärdebyn.

En viktig förutsättning för verksamheten på Gärdebyn är att skapa och behålla en fungerande restaurangverksamhet. Av alla de frågor vi tagit oss igenom under åren, har just denna alltid varit ett hett ämne. Klubbhuset med restaurang är och förblir ett hjärta på gården. Ett hjärta som alltid måste slå. Vi startade upp 2004 med en fantatstisk grupp damer som på helt idéell väg tog ansvar för driften.


När vi då började samtalen med miljökontoret medgav våra lokaler att få servera en ostmacka med kaffe och möjligen korv med bröd. När vi hade "brottat igenom" frågorna och gjort lite förbättringar av köket, hade vi ett tillstånd att förutom mat även få servera en öl eller ett glas vin. Att detta blev möjligt var ockå tack vare tron på oss och en klok hantering från kommunens handläggare. Tack vare goda kontakter och stor tur fick vi även möjlighet, att helt utan kostnad överta ett fullständigt restaurangkök.


Det är tack vare alla dessa inventarier och tack vare frivilliga arbetsinsatser av Sture och hans olika medhjälpare, inte minst Göran Sporrong, som vi idag har ett väl fungerande kök på Gärdebyn. Till och med 2009 drev vi själva café/restaurangverksamhet. Detta var möjligt tack vare uppoffrande insatser av många frivilliga, förutom anställda kockar och serveringspersonal. Några som dragit tunga lass under åren är Ulla Mattsson i "damlaget" första året, Lena Larsson, Maggan Söderqvist och undertecknad. Sedan 2010 är versamheten utarrenderad och drivs under namnet "Gärdeby krog".

Gärdebyn - fest och evenemang.

2003 firade en liten skara, 20 personer, den första midsommaraftonen på Gärdebyn. Det var med midsommarstång och olika aktiviteter. Dagen blev kväll och alla hade sin egen sillbit med. Visor och smattrande regn på plåttaket var ett av många minnen från denna första midsommar på Gärdebyn.


Idag är gården en självklar plats för många midsommarfirare. 2011 var vi över 1000 besökare. 2003 var också året där vi för första gången arrangerade en julmarknad i lagården. Ett evenemang som vi också genomfört många gånger, ibland i vårt klubbhus. Utöver detta har vi genom åren haft en mängd fester och andra evenemang av skilda slag. Skördefest, räkfrossa i lagården, musikprogram, storbilds-TV från fotbolls-VM, auktioner, friluftsgudstjänst osv.


Förutsättningen för att klara allt detta är en väl fungerande organisation med framförallt människor som vill och orkar ta ansvar. Vi bildade tidigt en damkommitté som sedan blev trevsel- och klubbkommitté. Tack vare deras kraft, idéer och intresse har vi kunnat erbjuda många härliga och trivsamma stunder på Gärdebyn.

Vinter på Gärdebyn.

En annan dröm var att erbjuda vinterverksamhet. Sedan ett par år har klubben övertagit ansvaret för att driva skidspår i Alunda.


Vår vackra och lagom kuperade terräng tillsammans med gårdens läge vid 288:an har inneburit mängder av besökare. Skidåkare i alla kategorier, van som mindre van, hittar idag til Gärdebyn. Två rejäla vintrar har givitvis varit avgörande för att kunna erbjuda detta.


Lika avgörande är suveräna insatser av "spårhundarna" Sture Åhlén och Svante Pettersson.Som en liten extra trivselfaktor har vi även drivit det vi kallar våffelstuga. Uppskattat och välbesökt i den härliga miljö som vårt klubbhus/servering erbjuder.

Olandsbygdens Golfklubb.

Olandsbygdens Golfklubb har idag en verksamhet som betyder mycket för många människor. Vi siktade från start på att värva medlemmar från alla väderstreck. Idag konstaterar vi att det är i närområdet vi har våra medlemmar och kunder. Vi driver fortfarande klubben under mottot "sans och balans". Vi vill ha ordning på finanserna, och nya investeringar kräver alltid eftertanke. När vi gör något, vill vi också göra det bra. Näringslivet är för Gärdebyn och vår klubb oerhört betydelsefullt.


Vi har under alla år haft ett jättefint samarbete och stöd. Vi vill göra allt som är möjligt för att behålla våra sponsorer, ett ansvar som vilar tungt på de som arbetar med marknadsföringen i klubben. Med vinterversamheten och med våra olika evenemang har vi också fått nya sponsorer som uppskattar det vi gör.


Vi har en uppskattad och mycket välvårdad golfbana. Ibland ställer naturen med problem, men med våra två stöttespelare i bandriften, Hans Mattson och Gunnar Söderqvist, som båda har varit med från starten, känner vi trygghet. De idéella insatserna är forfarande en hörnpelare och det måste även i fortsättningen vara så.


Oräkneliga är de timmar som varje år produceras på Gärdebyn och mycket av det syns aldrig. Jag tänker på aministrationen med Annika och Staffan, på "gubbarna" runt maskinhallen som Björn, "Tjotta", Owe, m.fl... Bern-Eriks fantastiska arbete med gårdsmiljön, den syns och uppskattas av alla. Ungdomsträningen med Hasse Westlind och alla hans juniorer, är värd ett besök bara för att uppleva entusiasmen kring detta.


De som en gång var ungdomar, träffas varje måndag för spel och trevligt umgänge, vi kallar det senirogolf. Under den mörka årstiden finns kompisgäng som ses för att spela på hästar eller kasta en kortlapp. En av grundstenarna för skapandet av Gärdebyn var just detta, att det skulle bli en träffpunkt för mer än golf. Vi tycker att vi har lyckats med det.

Till sist...

Att skriva "historien Gärdebyn" är givitvis en stor utmaning. Till stöd för denna text har jag haft mina dagböcker, protokoll, otaliga foton från dag ett, samt givetvis egna minnesbilder. Jag har självklart mängder av glada minnen, möten med människor med både galna idéer och kloka tankar.


Men det har även funnits sorgliga stunder under dessa tio år. Personer som har betytt mycket, men som inte längre finns kvar. I texten har jag valt att namnge några personer. Under hela den process jag beskrivit, där ett oräkneligt antal idéella timmar lagts ner, är det naturligtvis omöjligt att nämna alla.


Jag är också övertygad om att var och en som bidrog till genomförandet av "visionen Gärdebyn" är medveten om sin betydelse. Lika säkert är att alla som var och är nära projektet och versamheten, har sina egna speciella tillfällen i minnet. Väl värda att berättas av någon annan, en annan gång.


För vår bygd har Gärdebyn blivit vad vi en gång drömde om. Det kommunala bidraget ifrågasattes ibland, men det har vi utan minsta tvivel återbetalat. Jag vet själv många som när man lagt golfbanan i "vågskålen", valt att stanna kvar eller att flytta hit.


Alla orter behöver det "lilla extra" som kan locka. För många i denna del av kommunen är golfbanan och Gärdebyn en sådan plats. En plats som är långt ifrån färdigutvecklad, lita på det...


De nio som startade och drev projektet "Gärdebyn  en ny mötesplats" var: Mats Hansson, Hans Mattsson, Owe Löfqvist, Björn Sundell, Rogert Johansson, Håkan Larsson, Östen Eriksson, Sture Åhlen och Christer Grundström.



Christer Grundström